Søg

Hva slags grenser setter manglende språkferdigheter for jobbsøkere, og hva slags samfunnsøkonomiske konsekvenser har dette?

28.11.2014

Under Nordisk Råds 66. sesjon i Stockholm 28-30. oktober ble torsdag 30. forslaget «Utskottsförslag om språkförståelsens betydelse för mobiliteten på den gemensamma nordiska arbetsmarknaden (A 1632/näring)» fremagt under samfunn og sunnhetshetspolitikk. Forslaget ble utarbeidet av Næringsutvalget etter samtale med Nordisk Språkkoordinasjon, samt etter konsultasjoner med NMRs.
Tekst: Malene Berthelsen Lindgren. Foto: Shutterstock.

shutterstock_136776005.jpg
Bakgrunnen for saken er at mobiliteten og problemer koblet til ungdomsabeidsløsheten står høyt på dagsorden i Norden. Samtidig er det desverre et faktum at ferdigheter i nordiske språk minsker i hele Norden, og dette er ikke en god kombinasjon. Det er også sannsynlig at språkforståelsen påvirker mobiliteten og muligheten til å få jobb i andre nordiske land enn sitt eget.
Det sentrale spørsmålet var «Vilket är det samhällsekonomiska priset för «icke-arbete» p.g.a. språkkrav eller språkfärdigheter i Norden idag? Kan detta undersökas, och kan vi utveckla redskap för att få bukt med vissa av dessa begränsningar?

I sammenheng med forslaget ble følgende at-satser fremlagt:

  • att ge de nationella arbetsmarknadsmyndigheterna i uppdrag att undersöka i vilken grad bristande språkkunskaper i danska, norska eller svenska, påverkar arbetssökandes benägenhet att söka ett ledigt arbete i ett annat nordiskt land.
  • att klarlägga nationella offentliga arbetsgivares språkkrav på personer som söker arbete hos sådana arbetsgivare och som använder ett annat nordiskt språk än myndighetslandets språk 
  • att  kvantifiera den samhällsekonomiska kostnaden för arbetssökandes obenägenhet att söka arbete i ett annat nordiskt land p.g.a. bristande upplevd eller reell språkförståelse, samt för arbetssökande som blir nekade arbete i det offentliga till följd av dennes oförmåga att uttrycka sig i tal och skrift på det aktuella landets språk   
  • att om behov förefinnes föreligga, ingå en nordisk överenskommelse som innebär att offentliga arbetsgivare i de delar av Norden där skandinaviska är samhällsbärande, ska acceptera danska, norska och svenska såsom varande likvärdiga inhemska språk, i samband med rekrytering av personal, och att detta bör framgå vid utannonseringen av tjänste.

*Nordisk Frihed reserverte seg fra forslaget fordi de oppfatter at forslaget intenderer å oppheve de nasjonale språkenes særlige status i de enkelte nordiske land og likestille fremmedspråk med de nasjonale språkene. Disse intensjoner kan de ikke identifisere seg med.Målet er å finne ut av hva slags utfordringer som faktisk finnes, og å deretter finne en løsning som gjør grensehindrene for individet mindre samtidig som hvert enkelt nordisk land sparer penger som de eventuelt ville ha brukt på dagpenger og lignende.

Under fremleggelsen den 30. oktober ble forslaget antatt, og nå gjenstår det å finne en måte å operasjonalisere det. En kartleggelse av en slik utfordring kan i beste fall bety at flere i pendleområdene og i det resterende Norden kan få en jobb de har lyst på i et annet nordisk land og til og med skrive på sitt eget morsmål på arbeidsplassen.